Ytterst är det allas ansvar att försvara vårt samhälle och vår demokrati. Sverige är ett litet land som behöver använda sig av alla resurser som finns i det militära och civila försvaret för att tillsammans möta de hot som kan uppstå. De hot vi utsätts för kan vara väldigt olika. De kan handla om allt från långvariga elavbrott, oljeutsläpp och stora flyktingströmmar till terroristattacker, ingrepp mot våra IT-system och militära angrepp. Det finns mycket att vinna på att planera och utforma totalförsvarets verksamhet så att det kan bistå det fredstida samhället på ett effektivt sätt. Totalförsvarets resurser ska stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar i fred och användas för medverkan i internationella fredsfrämjande uppdrag.

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Detta innebär att alla människor mellan 16 och 70 år och som bor i Sverige är skyldiga att ställa upp i totalförsvaret antingen genom värnplikt eller civilplikt. (Utom om man är sjuk eller har andra medicinska hinder). Alla svenska män mellan 18 och 24 år är skyldiga att mönstra för totalförsvarsplikt. Kvinnor kan frivilligt anmäla sig till värn- eller civilplikt och genomgår då ett antagningsprov som motsvarar mönstringen. Idag gör bara cirka en tredjedel av alla som mönstrar värn- eller civilplikt. Ett mindre och mer flexibelt försvar håller på att ta form och det militära försvaret behöver inte lika många värnpliktiga. Det beror på att läget i omvärlden förändrats.

Mindre pengar till försvaret

Efter det kalla krigets slut, 1989, har Sverige minskat på resurserna till det militära försvaret. 1996 beslutade Riksdagen att minska försvarsutgifterna med tio procent. Sedan dess har flera sänkningar av försvarskostnaderna gjorts. Beslut som berör totalförsvaret ska hålla under en lång tid och gälla över flera olika regeringar. Därför söker man finna en bred politisk enighet bakom de beslut som fattas. Försvarsberedningen är en mötesplats för representanter från regeringen och de politiska partierna i Riksdagen. Där diskuteras hur Sveriges säkerhets- och försvarspolitik skall utformas. En viktig uppgift är att följa den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden.

I juni 2003 presenterade beredningen fyra olika förslag för det framtida försvaret, utifrån olika ekonomiska alternativ. Oavsett vilket beslut Riksdagen till slut beslutar om är alla partier överens om att försvarets möjligheter att göra internationella insatser skall förstärkas och utökas. 2004 tar Riksdagen ett totalförsvarsbeslut om den framtida inriktningen.

Läs mer på www.forsvarsberedningen.gov.se

Värnpliktens avskaffande

Värnplikten görs inom det militära försvaret som utbildar krigsförband inom armén, marinen och flygvapnet. Utbildningstiden varierar, men är för närvarande som längst 15 månader. Den som genomfört sin grundutbildning – lumpen – kan därefter placeras i krigsbefattning inom det militära försvaret.

Läs mer på www.lumpen.nu

Civilplikten

Den som mönstrar kan ansöka om att få göra sin pliktutbildning inom det civila försvaret, så kallad civilplikt. Civilplikt görs hos civila myndigheter och företag samt hos kommunerna. För närvarande finns det civilpliktsutbildningar hos Räddningsverket och Svenska Kraftnät. Krisberedskapsmyndigheten har ett övergripande ansvar för det civila försvarets behov av civilpliktig personal.

Den allmänna försvarsplikten

Den allmänna tjänsteplikten blir aktuell först under så kallad höjd beredskap. Den gäller alla mellan 16 och 70 år som bor i Sverige – både svenska och utländska medborgare. Regeringen bestämmer hos vilka arbetsgivare allmän tjänsteplikt ska gälla. I en del fall kan allmän tjänsteplikt innebära att man är kvar på sitt vanliga arbete, till exempel om man arbetar inom sjukvården. Allmän tjänsteplikt kan också innebära att man tilldelas ett annat arbete för att fylla luckan efter någon som kallats in till det militära eller civila försvaret.Ytterst är det allas ansvar att försvara vårt samhälle och vår demokrati.

Sverige är ett litet land som behöver använda sig av alla resurser som finns i det militära och civila försvaret för att tillsammans möta de hot som kan uppstå. De hot vi utsätts för kan vara väldigt olika. De kan handla om allt från långvariga elavbrott, oljeutsläpp och stora flyktingströmmar till terroristattacker, ingrepp mot våra IT-system och militära angrepp. Det finns mycket att vinna på att planera och utforma totalförsvarets verksamhet så att det kan bistå det fredstida samhället på ett effektivt sätt. Totalförsvarets resurser ska stärka samhällets förmåga att hantera svåra påfrestningar i fred och användas för medverkan i internationella fredsfrämjande uppdrag.

I Sverige gäller totalförsvarsplikt. Detta innebär att alla människor mellan 16 och 70 år och som bor i Sverige är skyldiga att ställa upp i totalförsvaret antingen genom värnplikt eller civilplikt. (Utom om man är sjuk eller har andra medicinska hinder). Alla svenska män mellan 18 och 24 år är skyldiga att mönstra för totalförsvarsplikt. Kvinnor kan frivilligt anmäla sig till värn- eller civilplikt och genomgår då ett antagningsprov som motsvarar mönstringen. Idag gör bara cirka en tredjedel av alla som mönstrar värn- eller civilplikt. Ett mindre och mer flexibelt försvar håller på att ta form och det militära försvaret behöver inte lika många värnpliktiga. Det beror på att läget i omvärlden förändrats.